Note: Most of the information below is automatically extracted and/or translated by the AI in Azure Cognitive Services. It's based on the the information provided by Swedish Radio API. It is not verified by any human and there will most likely be inaccuracies compared to the source.

Minister of Education calls a press conference

Ekot - måndag 27 april 2020

Here you can hear news from The Swedish Radio's Eco editorial team. Latest news from all over the world - 24 hours a day, 24 hours a day, 7 days a day.

Read full article

Original audio

Original locale: sv-SE

Extracted information

Transcription

Sentiment: 50,00 %

Now begins a press conference with Education Minister Anna Ekström and the government's investigators björn åstrand. He is the man who believes that free school choice has contributed to the school becoming more segregated and that the system needs to be redesigned. We have listened to what you are saying at this press conference and it is the Minister for Education who starts here a more equal school to submit its final report and the final report will be submitted digitally. The press conference is done in the midst of one of the most serious times in Sweden in modern times a very serious coronal epidemic or even pandemic and in times of crisis like these it becomes really clear how important the school is to society. All children and students. But not least for the students who need the school. In order to give each student the skills home needs in order to establish themselves in the labour market in order to be able to study further, but also to be able to take one to live a life as a responsible citizen. The school has it working as it should, to give each student the chance to with their own studies own responsibility. Own effort, own work gets the chance to succeed no matter where in Sweden you live no matter what parents you happen to have. It was a crucial reason for me to accept when Stefan Löfven called me and let join the government. The government's goal is an equal society where everyone can come to their own and that all children have the right to an equally good school. Inequality should not be exacerbated in schools. Schools are supposed to combat inequality. The results of knowledge are strong if you look at it in connection with all the 2nd international knowledge measurements we have received, but at the same time the results of knowledge should continue upwards, equality needs to increase. The results are also a clear wake-up call for politicians of all colors, that equality needs to be strengthened in Swedish schools. Schools threaten students' equal rights to knowledge and life chances and the division of pupils threatens the cohesion of our society. And for me it is telling that Sweden is again receiving criticism for a lack of equivalence from the OECD. Western economic cooperation organisation. A mission to make proposals in large and important areas and I look forward to and read the investigation and now send them out for consultation and now I will hand over the word to björn åstrand who will present the inquiry's proposals. And in these pandemic times, bears are going to present it digitally. Yes, I'm home in friends. Yes, it sounds good and to its help, bear has a powerpoint presentation. Those in this room have had one distributed to paper. Those of you who follow this press conference from home will find the powerpoint presentation at the government. SE and it should be readily available on that website. Distributed and found in your computers go ahead, bear. Thank you very much. Yes, it's going to be a special way to deliver a mission like this. A day like this under these conditions. Hmm, now it looks like you'll all hear me well. I think it looks like no one hears me. Can we get something? I hear is not now? How's it going now, do you hear me? I can't hear you in any way. It looks like other things are pointing me to keep talking if it gets. It just gets hmm so very quiet so that it would have been a bit uncertain way to do it normally so I would of course also had with me hmm secretariat. I want to mention you that this is a team effort as well and I have had a secretariat of gerd dark and together with her. Ha anna bergqvist and anders norrlid and jonas black ops. Worked tirelessly relentlessly throughout this period. I was going to post it like this that I thought first to make some overall comments and then go into more on the proposals. The first thing I would say is that, how we organize children and young people's basic education. It's just like the minister said here. It is crucial for our common future and crucial to young people's life chances. We have set very high goals for the school and it is important that the school meets these goals. Unfortunately, however, we have not given the school the conditions they need to complete this mission. All schools must be of high quality and all students must be able to succeed in school regardless of family background and where in the country you grow up. And unfortunately that is not the case today. But we should also have with us that it is very good that happens in school. Many heads of schools and principals and teachers make great contributions day after day in our school. My impression. I have sometimes. It is that it s

Audio

Enteties

DateTime

DateTime (Date)

DateTime (Duration)

Location

Organization

Other

Person

Quantity (Dimension)

Quantity (Number)

Quantity (Ordinal)

Transcription

Sentiment: 51,11 %

Nu börjar en pressträff med utbildningsminister anna ekström och regeringens utredare björn åstrand. Han är den man som menar att det fria skolvalet har bidragit till att skolan blivit mer segregerad och att systemet behöver göras om. Vi har lyssnat till vad du säger på den här pressträffen och det är utbildningsministern som inleder här en mer likvärdig skola ska överlämna sitt slutbetänkande och slutbetänkandet kommer att överlämnas digitalt. Pressträffen görs mitt under en av de allvarligaste är tiderna i sverige i modern tid en mycket allvarlig korona epidemi eller till och med pandemi och i kristider som dessa så blir det verkligen tydligt hur viktig skolan är för samhället. Alla barn och elever. Men inte minst för de elever som behöver skolan. För att ge varje elev dem kunskaper hem behöver för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden för att kunna plugga vidare, men också för att kunna ta ett att leva ett liv som en ansvarig medborgare. Skolan har den fungerar som den ska, att ge varje elev chansen att med egna studier eget ansvar. Egen ansträngning, eget arbete får chansen att lyckas oavsett var i sverige man bor oavsett vilka föräldrar man råkar ha. Det var ett avgörande skäl för mig att tacka ja när stefan löfven kallade mig och lät ingå i regeringen. Regeringens mål är ett jämlikt samhälle där alla får komma till sin rätt och att alla barn har rätt till en lika bra skola. Ojämlikheten ska inte förstärkas i skolan. Skolan ska motverka ojämlikhet. Kunskapsresultaten stark om man ser den i samband med alla de 2:a internationella kunskapsmätningarna vi har fått, men samtidigt ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt så behöver jämlikheten öka. Resultaten är också en tydlig väckarklocka för politiker av alla färger, att jämlikheten behöver stärkas i den svenska skolan. Skolor hotar elevernas lika rätt till kunskap och livschanser och uppdelningen av elever hotar sammanhållningen i vårt samhälle. Och för mig är det talande att sverige åter kommande får kritik för bristande likvärdighet från oecd. Västvärldens ekonomiska samarbets organisation. Ä i uppdrag att lämna förslag inom stora och viktiga områden och jag ser fram mot och läsa utredningen och nu skickar ut dem på remiss och nu ska jag lämna över ordet till björn åstrand som ska presentera utredningens förslag. Och i dessa pandemisk tider så ska björn presentera den digitalt. Jo, jag är hemma i vänner. Ja, det låter bra det och till sin hjälp så har björn en powerpoint presentation. De som finns här i lokalen har fått en utdelad till papper. Ni som följer den här pressträffen hemifrån hittar powerpoint presentationen på regeringen. SE och den ska finnas lätt tillgänglig på den hemsidan. Utdelad och som finns i erat datorer varsågod, björn. Tack så mycket. Ja, det blir ju lite speciellt sätt att överlämna ett sådant här uppdrag. En sån här dag under de här villkoren. Hmm, nu ser det ut som att hör ni mig bra allihopa. Jag har tycker det ser ut som att ingen hör mig. Kan vi få något? Jag hör är inte nu? Hur går det nu, hör ni mig? Jag hör inte er på något vis. Kan nån ge tecken? Det ser ut som att annat pekar att jag ska fortsätta att prata om det blir. Det blir bara hmm så väldigt tyst så att det hade varit lite osäkert sätt att göra det i vanliga fall så skulle jag ju också haft med mig hmm sekretariat. Jag vill nämna dig att det här är ett lagarbete också och jag har haft ett sekretariat av gerd mörk och sammans med henne. Ha anna bergqvist och anders norrlid och jonas black ops. Arbetat hängivet oförtrutet under hela den här perioden. Jag tänkte lägga upp det så här att jag tänkte först komma med några övergripande kommentarer och sen gå in mer på förslagen. De 1:a jag skulle vilja säga det är att. Hur vi organiserar barn och ungas grundläggande utbildning. Det är precis som ministern sa här. Det är avgörande för vår gemensamma framtid och det avgörande för unga människors livschanser. Vi har satt upp väldigt höga mål för skolan och det är viktigt att skolan klarar de här målen. Men dessvärre är det så att vi har inte gett skolan de förutsättningar de behöver för att klara det här uppdraget. Alla skolor ska vara av hög kvalitet och alla elever måste kunna lyckas i skolan oavsett familjebakgrund och var i landet man växer upp. Och så är det tyvärr inte i dag. Men vi ska också ha med oss att det är mycket bra som sker i skolan. Många skolchefer och rektorer och lärare gör fina insatser dag efter dag i vår skola. Mitt intryck. Jag har ibland. Det är att det sker trots förutsättningar och inte på grund av förutsättningar. Vi har i dag stora kvalitetsskillnader mellan skolor och det fortsätter att vara så att familjer bakgrunden har stor betydelse för hur det går för elever i skolan. Och situationen förvärras också av skolsegregationen. Utvecklingen går alltså åt fel håll och den måste helt enkelt brytas och det är precis vad våra förslag syftar till. Jag vill också säga att det här har varit ett stort och svårt arbete. Och det är så eftersom skolan har ett omfattande och svårt uppdrag. Den ska kvalificera individer för ett arbetsliv för ett aktivt liv i vårt samhälle. Den ska socialisera oss så att vi kan fungera bra tillsammans. Den ska hjälpa unga att hitta sin egna personligheter, bli trygga i sig själva, känna tillit till sin egen och sina och andras förmåga. Och sen ska skolan också fylla en viktig samhällsroll. Den ska vara ett shit, en plats där människor möts. Man lär sig förstå varandra, utveckla tolerans och gemensamma värden helt enkelt en plats för kunskap, bildning tillsammans och utveckling för en gemensam framtid. Och det är den här stora helheten vi måste ha med oss när vi talar om skola och lic värdighet och skolsegregation. Att skolan betyder så mycket på så många olika sätt. Förskolan är en av våra nyckel institutioner i samma i samhället. Det är en komplicerad verksamhet i sig, men den samarbetar också på ett komplicerat sätt med familjer, lokalsamhälle, myndigheter, intressenter och så vidare. Det är svårt att studera skolan i dess. Alla i alla dess former och innebörden. Men det är viktigt. Jag vill också nämna att av det skälet så har utredningen genomfört ett väldigt stort antal möten och konsultationer. Långt flera hundra är möten och vi har försökt att träffa skolförvaltningar från umeå, skellefteå i norr till helsingborg, åstorp och malmö i söder. Vi har försökt träffa de största skolförvaltningar och vi har också träffat den lilla skolförvaltningen i bjurholms kommun i västerbotten som landets minsta. Jag har träffat de stora cool skolkoncernerna, men vi har också träffat små ide burna aktörer som svalövs montessori till exempel. Men skolan är inte bara en fråga för skolfolk om uttrycken, så så vi hamnar intresseorganisationer eller FLO sak och jag mött näringslivet. Vi har mött forskningsstiftelse akademien i alla dess former och vi har möte rädda barnen och därmed berättarministeriet och 2:a som jobbar med att stötta skolan där det är som svårast för och har förstås mött tidigare. De har sett en massa intryck. Om jag funderar när jag reflekterar över dem, då vill jag gärna gå tillbaka till den analys som låg bakom skolkommissionen, strategi och den har ni på 2:a bilden nedan powerpoint? Den analys som låg till bakgrund för den strategin det var att man pekade ut ett antal system svagheter, sviktande skolhuvudmän, otillräcklig kompetens försörjning, problem med kvalitetsarbetet, problem i lärandemiljön, en svag kompensatorisk resursfördelning. Skolsegregation och ökande kvalitetsskillnader i huvudsak så kvarstår den här problembilden och det är därför viktigt att både tala om och hålla fast vid skolkommissionen strategi. Men precis som anna ekström just nämnde så är det viktigt att notera också att skolresultaten nu verkar gå åt rätt håll. Likvärdighet är ett svårt begrepp. Det är ett skol byråkratisk begrepp brukar jag säga ibland. Och det går att skriva både en och två och tre böcker om det. Det är lika viktigt begrepp som det är mångtydigt i vår utredning så utgår vi från eleven. Vi sätter eleven i centrum och det är elevens rätt till lika utbildning. Lika tillgång till utbildning men det är också rätt till utbildning av hög kvalitet och i likvärdighetsbidraget likvärdighet. Begreppet så ligger också ett uppdrag om skolans kompensatoriska. Uppdrag och det handlar helt enkelt om att skolan har i uppgift att stötta elever så att familjer bakgrunden inte avgör om de lyckas eller inte. Och det där är så otroligt viktigt att skolan har det stora uppdraget att tillse att alla elever kan lyckas. Om du går till nästa bild skulle vilja nämna också det att likvärdigheten i skolan den kan brista på olika sätt. Jag har gjort en blivit att en liten triangel för att illustrera det här. Det kan dels bristande eller förutsättningar. Det kan också brista när det gäller de inre processerna i skolan. Då pratar vi undervisning och ledarskap och så och det kan brista när det gäller resultaten. Några av er kanske undrar, har ni. Har vi inte ägnat oss åt? De inre processerna är inte skolans ledarskap och undervisning. Det viktigaste, det är väldigt viktigt och jag vill bara hänvisa till att vi har just gjort en stor utredning av hur ska vi säkerställa att man utvecklar de olika kompetenserna i skolan, så därför har vi inte tagit upp det med den här utreds. Så vad är det då och hur ska vi förstå situationen? Är den korta versionen skulle jag säga. Den är ungefär så här. Grundskolan skapade sin strävan att lämna det som kallas parallell skolsystemet. Det var ett system där vi hade en modell där barn från olika familjer gick i olika skolor och det hela var beroende av vilka yrken och utbildningar föräldrarna hade. Grundskolan skapades för att bryta den här ordningen och då byggdes en sammanhållen skola där alla skulle få utbildning av hög kvalitet och alla skulle få goda chanser att lyckas med sin utbildning. Och precis som nämndes tidigare så blev den svenska skolan känd för två saker, goda resultat och hög likvärdighet. Men så är det faktiskt inte längre. Skolresultaten har förbättrats efter en tid av nedgång, men det gäller inte likvärdigheten och det gäller inte skolans kompensatoriska förmåga. Kan vi konstatera. Att i dag är det så att resultat spridningen mellan olika skolor har ökat. Familjebakgrundens spelar stor roll för elevernas resultat och den verkar också öka elever med olika bakgrund går i allt högre utsträckning i olika skolor. Och kopplingen mellan elevernas förutsättningar och skolans kvalitet är låg och det betyder alltså att elever med bättre studie förutsättningar de tenderar att gå i skola med bättre kvalitet. Och sen vill jag också nämna att det saknas faktiskt en systematisk uppföljning av likvärdigheten och hur skolan klarade kompensatoriska uppdrag. Så vad vi ser. Det är bristande likvärdighet och vi ser ökad skolsegregation. Vi ser faktiskt framväxten av en modern version av parallell skolsystemet och vad vi också ser de fram till nu. Att det har saknats tillräcklig kraft att bryta med det här. Det är alltså så att det faktiskt inte. Lägre utsträckning år från år och det är, menar jag, en orimlig utveckling att ha det på det sättet får stora negativa effekter på samhället och det inverkar på eleverna och deras kunskaper. Deras bildning och på skolans roll som en mötesplats dess förmåga att vara shit och att bidra till förståelse och sammanhållning. Och efter den här inledningen så tänker jag mer gå in på. Förslagen och förklarade mig lite olika delar. Det är så en allvarlig situation och vi måste vända utvecklingen och ska vi göra det så tror jag att staten måste ta ett större ansvar för likvärdigheten och för att motverka skolsegregationen. Då krävs det en uttalad ambition och det krävs att den följs då vi föreslår utredningen att det återigen blir ett ansvar för huvudmännen att verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på skolor och i undervisningsgrupper. Så det är en 1:a viktig del att vi håller en etablera en sådan ambition. De menar också att staten måste kliva fram och etablera en regional närvaro som kan följa utvecklingen och som kan bidra till arbetet. Skolkommissionen såg det här och oecd har pekat på det här behovet. Vår bedömning är att skolverket bör regionaliseras. Jag ska komma in på det senare, nu tänker jag däremot gå över till att prata om skolvalet och sen om resurs förslagen. Och det är jag så inne på bild sju om någon inte riktigt har hunnit med här. Ja som jag har nämnt så ökar skolsegregationen och det beror mest på hur vi bor. Och det är det som bidrar också till elev sorteringen, men skol. Segregationen den relaterar också till skolvalet och det sätt som vi har organiserat den på och det gör det också svårt för skolhuvudmännen att aktivt motverka skolsegregationen. Vill säga att arbeta för en mer allsidig social sammansättning. Det är såhär internationellt att det finns många erfarenheter att det är svårt att kombinera skolval med likvärdighet och ett arbete mot segregation. Men det är inte samma sak som att det inte går. Det är alldeles uppenbart att om man designar om. De sätt som vi arrangerar skolvalet så kan det också få oss att svara mot de övergripande målsättningarna vi har med skolan. Och det är precis vad vårt våra förslag syftar till, allt för att det ska gå att kombinera skolval med kvalitet och likvärdighet. Excellensen, equity som oecd brukar uttryckas som. Om vi tittar på bilder åtta så kan vi säga att vårt 1:a förslag, det är helt enkelt att. Skolvalet ska utvecklas till ett gemensamt skolval, ett skolvardag. Alla deltar, deltar och det ska vi organisera så att de kan motverka skolsegregationen. Alla huvudmännen ingår alla vårdnadshavare ansöker om skolplacering under en bestämd period. Huvudmännen anger elevantal och de anger urvalsgrunder systemet kan hantera att man har olika urvalsgrunderna olika skolor och skolverket får arbeta på. Medan regional dialog om de här uppgifterna och de godkänner urvalsgrunderna. Det blir en samlad process enligt vårt förslag för information till vårdnadshavare. Deras önskemål, placering och så vidare. Skolarbeten menar vi de bör ske i termin skiften om det inte finns särskilda skäl och då kan man ställa sig frågan vad ska hända om elevers föräldrar inte gör val? Och då menar vi att rätten till en skolplacering i en kommunal skola nära hemmet, precis som nu ska fortsätta att gälla. Vår modell innebär att önskemål kommer fortsatt att vara styra styrande och att eleverna ska ha rätt. Därmed också att gå i en skola nära hemmet. Men vi föreslår också en tydlig och transparent man modell för hur man gör när det inte finns plats för alla som söker till vid skolan. Den modell vi föreslår den ger huvudmännen helt nya redskap att arbeta med när det gäller att se till vilka elever som kommer till vilken skola. Huvudmännen får en lista en uppsättning där de kan välja så de kan ange de här urvalsgrunderna använder vi på vår skola och vi använder dem på det här sättet och de grunderna som vi har är alltså då syskonförtur geografiskt passerat urval en kvot ett skol spår för kommunala huvudmän och det som kallas verksamhetsmässigt samband för enskilda huvudmän och en princip om lika möjligheter de. Huvud modellen och några kommentarer till det. Den här modellen förbättrar möjligheterna att tillämpa syskonförtur och det är någonting som många har frågat efter. Men modellen ger framför allt huvudmännen större möjligheter att motverka skolsegregationen. När alla som ska börja skolan ska göra sina val så ska också alla platser vara tillgängliga. Det kan inte vara uppbokade sedan länge. Huvudmännen kan tillämpa flera olika urvalsgrunder och de kan välja också att välja använda urvalsgrunder lika möjligheter och det innebär ett randomiserat förfarande bland dem som har valt en specifik skola. Ingen kan alltså bli placerad med det förfarandet på en skola som de inte har varit. Så det är i stora drag så det sätt som vi vill se att man re organiserar skolvalet och jag ska avslutningsvis säga någonting om resursfrågan och då går jag ner på sidan. Tid nummer 10. När vi har granskat skolans resurser så finner vi att det är väldigt stora skillnader i den resurs som finns som avsetts i olika kommuner för barn. Ungas utbildning. Ungefär hälften av den här skillnaden, den kan vi ganska enkelt identifiera. Den har att göra med struktur faktorer som är ganska välkända, men det är faktiskt så att hälften finner ungefär hälften. Här finner vi inga bra förklaringar till det finns alltså stora oförklarade skillnader mellan kommunerna i de resurser man har. Men vi finner några ledtrådar till exempel att kommunen med god finansiering förmåga de avsätter mer resurser än 2:a kommuner. Att det finns, hmm? Den totala resurser? Till skolan, den blir kompensatoriskt bara när man räknar in de statliga bidragen tittar vi på den kommunala insatsen så är den inte gått övergripande plan kompensatorisk det är inte samma sak som att inte kommunen gör solna fördelningar. Det är en helt annan sak, men det är bara med hjälp av de statliga bidragen i dag som det blir en kompensatorisk resursfördelning. Vi har också funnit att. Något som överraskar och sitter nämligen hur stora volym variationer i svensk skola och hur stora kostnader det är med det. Och det har vi räknat en hel del på och har förslag på hur man ska hantera för idag så blir det kommunerna som får bära den kostnaden och det man måste göra på ett annat sätt, menar vi. Sen vill jag också för 4:e, nämna att vi har ju noterat att den viktigaste resursen då kanske lärarkompetensen. Den är tyvärr omvänt fördelat. I förhållande till behovet elever med starkare studie förutsättningar undervisar alltså i högre grad av mer erfarna lärare och inte tvärtom. Jag vill också skäl att nämna att resurser jag ibland påstås det ju att de inte är av så stor betydelse. Vi menar att resurser, att det är väl belagt i forskningen att resurser är av stor betydelse för vad skolan kan uppnå. Och det betyder att den här frågan måste se också sättas i fokus. Och vi menar att. Staten måste ta ett större ansvar generellt för skolan och den måste också göra det för likvärdigheten i skolans resurser. Vi har några olika förslag här och då med lite olika art. Jag ska börja i med och säger att vårt 1:a förslag som man kan realisera i närtid, det är ju att ta samman de riktade statsbidragen som finns i dag. Ett stort antal av dem och etablera ett sektors bidrag för skolan ansvar ett substantiellt bidrag till skolan som man satsar villkorar mot strikta behovsanalyser och utvecklade handlingsplaner för. Hur man ska förbättra skolan inom det här området. Vi menar också att sektors bidraget bör förstärkas med ytterligare 3000000000:- per år från 20/20 ett. Det är en stor utmaning. Skolan har och vi måste satsa på att vi kan vända ut den här utvecklingen. Vi menar också att det är viktigt att. Utreda frågan om en ännu större statligt ansvar, så vi menar att man måste ta den frågan vidare och med större huvudsakligt statligt ansvar för skolans finansiering. Det måste tas i en särskild utredning i särskild ordning. Jag nog säga att vi har tittat mycket på det här med ersättningen till enskilda huvudmän? Det som kallas grundbeloppet och jag nämnde ju tidigare att det finns lite olika. Vi har olika uppdrag, de olika huvudmännen och det innebär också att man har olika kostnader. Och vi menar att det ingår i de kommunala huvudmännens uppdrag att ta ansvar för det, att alla ska ha tillgång till en skolplacering nära hemmet och det finns stora kostnader med det. Så vi menar att det här måste man räkna in noga när man fast eller grundbeloppet till de enskilda skolorna i en del kommuner kan det vara så att man redan gör det medans i 2:a kommuner kan det vara så att man inte gör det. Det här är relativt komplicerad materia. Men vi tror att man måste lära sig att göra det här och sen vill jag också. Avslutningsvis nämna att vi har tittat på det här med tilläggsbeloppet som är viktigt för dem här. Många resursskolorna och vi ser att det finns det också skäl att utreda vidare sammanfatta kort. Utredningen menar att det finns ett behov av ett större statligt ansvarstagande. Skolvalet behöver organiseras i närtid måste staten omforma statsbidrag till sektors bidrag. Ett större ansvar måste utredas. Staten behöver etablera sig för en regional närvaro genom skolverket. Där kan man jobba med ett gemensamt skolval, systematisk uppföljning kring kvalitet och lic värdighet. Man får jobba med rådgivande och stödjande och man kan ordna ett fokuserat arbete för att utveckla resultat. Dialogen där de sviktar som mest och det blir också en plats där man kan organisera samverkan mellan huvudmän och med exempelvis lärosäten och 2:a. De senaste decennierna har skolan präglats av två stora rörelser egentligen decentralisering och etablering av en marknadslogik. Jag vill mena att det här har inte lett till önskade resultat. De förslag vi lägger. De har däremot en potential att vända utvecklingen och nu hoppas jag att vi ska få till en situation i sverige där politiken i sin bredd sätter sig ner och läser och begrundar och funderar över vad är det som inte har gått rätt? Vad är det vi behöver göra för att vi ska kunna vända utvecklingen som alla barn? Gå i skola av hög kvalitet också. Att alla barn får en chans att lyckas i skolan. Tack. Ja tack så mycket, björn, hmm. Just nu så är vi i ett skede. När pandemin och korona krisen kräver min och regeringens fulla uppmärksamhet och reflekterade när jag lyssnade på björn att den här tiden som jag har gått igenom. Utredningen är den längsta sammanhängande tid som någon annan fråga. När vi närmar oss ett normalläge i svensk politik och där är vi inte idag. Ja då, hmm, kommer vi att vara i ett läge när vi har haft möjlighet att ta del av remiss synpunkter på de förslag som björn har lagt fram och då ser jag fram emot och diskutera de här förslagen. Nu är tid för att noggrant analysera, ta del av och analysera. Remissinstanserna, men nu är det inte tid att stänga dörrar och fatta snabba, förhastade beslut för att motverka segregationen så krävs det mycket av oss. Det krävs vilja, men det krävs också verktyg. Det här betänkandet ska som jag har flera gånger sagt remitteras och jag ser verkligen fram emot det. Hoppas att vi nu med hmm gemensamma ansträngningar ska kunna hitta ett läge där vi enas i sveriges riksdag om de här viktiga frågorna. Det är viktigt för varje barn som växer upp i vårt land och de som björn också pekar på. Det är faktiskt viktigt för hela vårt samhälle. Alla skolor ska vara bra skolor och för att skolan ska vara en mötesplats där barn och elever träffas med olika bakgrund. Tack så mycket. Fyra. Då vill jag fråga utredaren här, du säger ju att hmm det inte ska vara möjligt med kötid då till populära skolor, men då blir det ju lottning i stället om jag förstår det hela rätt i praktiken. På vilket sätt blir det mer rättvist? Jag har nu. Tror du? Hmm. Tog i lite för snabbt att det vi gör är att vi ger ju huvudmännen fler verktyg att arbeta med, det vill säga att de får bättre möjligheter att tänka igenom. Hur kan vi bidra till den här positiva utvecklingen? Sedan föreslår vi att när man då har arbetat med hmm. Olika urvalsgrunder om man har liksom ändå i slutändan fler kvar än de platser som får man möjlighet att använda en princip som handlar om lika möjligheter helt enkelt och lika möjligheter är ju en mer rättvis princip och den innebär att av dem som har sökt till den här skolan. Som de uttrycker det, lotta så att man hamnar på ett eller annat sätt på något annat ställe utan bara de som har sökt den här platsen till den här skolan, kan kan i slutändan får säga b del av det här och då är det så att då får man faktiskt lika möjligheter att komma in och det är väl bra. Men har man inte lika möjligheter att ställa barnen i kö, då tänker du där vet vi erfarenhetsmässigt att det är inte så att alla klarar av att göra det här utan det som är. Vi vet ju att det är föräldrar med lite. Där alla gör det här valet. Alla anmäler det här så måste du vara så att när det genomförs så är platserna tillgängliga är ju väldigt märkligt att tänka sig ett system där där det tåget har redan gått när man kommer till stationen. Det är en orimligt att tänka så. Moderata ungdomsförbundet har gått ut här och som de tolkar i alla fall så föreslår utredningen mer pengar till kommunala skolor och votering och lottning i stället för kö platser till populära skolor. Och att det då skulle vara ett sätt att steg för steg driva friskolor ut ur sverige och tänker det. Ett dråpslag mot friskolorna det här? Jag tror inte alls det dråpslag mot friskolorna. Det tror jag faktiskt inte alls. Att det är utan. Hmm. Det här handlar ju om att. Sätt att säga, jag får uttrycka det så här, det här handlar ju om att vårda skolvalen så att vi får en legitim grund för skolvalet och sedan det här nu som kommentaren här kring kvoter. Här ska man ha klart för sig att här handlar det inte om att kvotera elever hit eller dit, utan det handlar om att skolhuvudmännen kan välja att för att klara sitt uppdrag så kan du reservera ett antal platser för elever från ett visst område till. Eller någonting så det handlar ju inte om att någon så att jag kvoterar elever hit eller dit utan precis som nu så har man möjlighet att göra val. Men man har större rättvisan i valet vid större om man har lika möjligheter att komma in. Ett av alla förslag hade jag ju att huvudmännen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning innebär det att huvudmän som då har en ensidig social sammansättning aktivt måste jobba med quoted lottning bussning? Strävan efter en allsidig social sammansättning av skolor och undervisningsgrupper. Det är ingen nymodighet i svensk skola. Där hade vi som ett krav på skolstyrelsen under sextiotalet sjuttiotalet åttiotalet och lite ironiskt nog så försvann det här när det blev som viktigaste. Om man ska uttrycka det så egentligen på det sättet att återgå till en tradition, att ta ansvar för det här. Naturligtvis så. Då måste alla skolhuvudmän tänka igenom det här. Hur jobbar vi med rekryteringen till våran, till våra skolor? Hur jobbar vi med sammansättningen inom skolan? För det finns ju studier som visade redan på för länge sedan att det finns en ganska när vi hade väldigt mycket val inom till exempel högstadiet så blev det också segregerade grupper inom skolan och det finns goda möjligheter. Satt man stärker skolans förmåga att vara en en mötesplats. Det här är björn åstrand som pratar. Regeringens utredare när det handlar om det fria skolvalet och den utredningen har han rent formellt kan man säga överlämnat till regeringen och utbildningsminister just nu. Han kommer fram i den till att skolan nu. Den här pressträffen som jag lyssnat till en stund nu har också katarina helmerson lyssna till som är politik reporter på ekot och också bevakat den här frågan. Du har lyssnat? Katarina var fastnade du mest för? Jo, men det är naturligtvis den här frågan om hur man ska göra för att öka den sociala eller allsidiga sammansättningen av elever i skolår. Det är väl det som blir den brännande punkten. Brolin var utbildningsminister, hmm och hmm. Där kom man ju mer de förslagen likaså. Det är ju mycket från den kommissionen som hmm som de här förslagen kommer ifrån. Bland annat så fanns ett förslag där om att rektorer skulle ha ett ansvar att se till att det fanns en allsidig social sammansättning i den frågan. De borgerliga utbildningspolitiska talespersoner som jag hittills hunnit prata med har ju varit i väldigt kritiska till det här och menar att hmm hmm, tanken på att hmm inskränka möjligheten för det fria skolvalet att ställa sina barn i kö, att kunna ha sina egna. Det fria skolvalet snarare utvecklingen eller utbildningens kvalitet och så vidare så att det här kommer bli en stor politisk fråga kan jag tänka mig för regeringen om man vill driva igenom det, att få fram och sedan så behöver vi alla riktigt förstå hur det är. Snabba beslutas. Och hur ska man se på det? Vad som kommer hända med den här utredning av de här förslagen som faktiskt finns nu? Den korona pandemi som pågår också skjuts de här åtgärderna upp eller kommer det gå i stå? Vad tror du? Alltså, det är väl alltid så när utredningen presenterades att det tar tid innan det blir praktiska förslag för den ska ju beredas i på departementet. Sedan ska det skickas ut remisser och och det hmm, det blir ju en vanlig remissrunda där remissinstanserna har lång tid på sig. För sig det den där arbetet är ju redan en del av januari avtalet, alltså mellan regeringspartierna och centerpartiet och liberalerna. Så där finns det ju redan. Ja, jag vet inte vilken utsträckning som den pågår just nu. Nu under den kris vi ser nu till tisdag katarina förnya tänker ändå att den här frågan är så otroligt viktig ändå att likvärdigheten brister i den svenska skolan med den här utredaren, hur ska man förstå det för att den hundra procent i likvärdighet i en skola i såklart aldrig riktigt nöjd med hur stor är den här? Hmm? Ja, vi kan ju se att i många hmm i flera skolor i mer utsatta områden så är det ju en betydligt mindre andel av niondeklassarna som går ut med möjlighet att börja gymnasiet. Det finns en skillnad mellan pojkar och flickor som syns mer i vissa områden än i 2:a. Den familj man kommer ifrån, hmm, ska kunna klara skolan och nu är de här pandemisk tiderna så kanske den frågan också aktualiseras ännu mer eftersom våra gymnasieelever sitter hemma och det är klart att det är lättare för elever. Då kan man tänka sig i den tid vi har nu där han pekade på. Det vet vi inte än, men det kan ju hända att man kommer se det tydligare sen så är det en viktig fråga. Men den politiska skiljelinjen går mellan hur stor roll spelar det fria skolvalet som us i de 2:a har pekat på det i sverige och hur stor roll spelar självaste utbildningens kvalitet var när man ska sikta in sig på primärt. Vi kommer återkomma till den här frågan. Pressträffen pågår fortfarande med frågestund där regeringens särskilda utredare. Berättat om sina tankar kvinnorna, utredningen som formellt alltså i dag lämnas över till regeringen från utredaren björn åstrand, den man som alltså menar att det fria skolvalet har bidragit till att skolan blivit mer segregerad och att det här systemet behöver göras om. Det var katarina helmerson ekots inrikespolitiske. If.

Audio

No audio available for this episode / lanuage.

Enteties